En Saga för god för att vara sann

Vi sitter och tillverkar inbjudningskort till namngivningsceremoni. Jag ville ha randiga kort men hittade inga så inhandlade vita kort och en rulle rött klisterpapper.

"Ja men det är helt ok och det är klart att jag hjälper till" sade M på telefon när jag stod inne på Panduro med rullen i handen och velade. "Det är helt ok att vi lägger ned tid på det här. Att det tar två timmar eller så. Det fixar vi." "Eeeh, ok!", sade jag och lade snabbt på luren. Då hade jag redan spenderat en timme med att bara titta i inspirationspärmar, känna på papper och leta efter klisterkuddar.

1. Skriva inbjudningstexten till korten
2. Välja typsnitt
3. Skriva ut inbjudningstexten till korten i exakt rätt storlek
4. Bestämma design och göra några provkort
5. Välja foto
6. Beställa foton
7. Beställa foton igen eftersom jag glömde ändra antal kopior från 1 till 25
8. Klippa 150 ränder
9. Klistra fast 150 ränder på korten
10. Klistra fast foton
11. Klippa ut inbjudningstext
12. Klistra fast inbjudningstext
13. Leta adresser
14. Skriva adresser
15. Lägga i kuvert och sätta fast frimärken
16. Posta

Tror någon att detta tar två timmar? Näääää.

Jag har längtat hela vintern. Ljuset. Havet. Brisen. Snart.

När jag såg Pixars Upp första gången grät jag efter tio minuter. När jag såg den andra gången grät jag efter fem. Om du inte har sett den, se den! Introt är som en kortfilm och helt fantastiskt.

 

Bebisar är gåtfulla varelser. Favoritfisken i babygymmet som alltid gav upphov till frenetiskt vevande med armar och ben blir ointressant över en natt. Babysittern ger plötsligt upphov till ilska som utmynnar i upprörda tårar så att bebis måste lyftas ur skrikandes och sprattlandes. Det visar sig sedan att ilskan var orsakad av den tidigare superskojiga leksaksbågen som då får tas bort. Bästa sovtricket slutar plötsligt att fungera och efter tio varv runt i lägenheten hänger liten bebis fortfarande där högt upp på pappas axel och spanar med stora klarvakna ögon. Efter en livstid av vagnaversion är det plötsligt ok att ligga i vagnen i vaket tillstånd utan panikartat gallskrik. Situationen återskapas in i minsta detalj påföljande morgon. Samma lutning på kudden, samma solhatt, samma läge på snutten, med samma resultat och mamma kan njuta av en hel dag utomhus och till om med åka tunnelbana, shoppa på NK och promenera hela vägen hem igen Två dagar senare är det dock tillbaka till den gamla ordningen igen och det dröjer två veckor innan vagnen är ok igen.

Man kan gissa och spekulera sig blå över om, när, hur och varför. Allt som fungerar återskapar man in i minsta detalj tills det plötsligt inte fungerar längre. Men, igår så... Nej, det var igår, idag gäller det här. Förra veckan är bortglömd sedan länge och förra månaden är förhistoria. Precis när man tror att man vet hur de fungerar så vänds allt på ända. Om män är från Mars och kvinnor från Venus är bebisar från en annan galax. En underbar en.

Innan Saga föddes googlade jag vad bebisar har på sig och behöver. Vad gjorde folk innan internet liksom?  Jag förstod snabbt att filtar var bra att ha. Vadå tyckte M, vi har ju filtar. Nehej förklarade jag lite viktigt, bebisar behöver egna flltar. Små filtar. Väl i affären blev jag dock lite ställd, vad många filtar det fanns, i alla möjliga material. Vilken djungel. En filtdjungel, vem hade kunnat tro det?

Idag har Saga sju filtar + fyra snuttefiltar. Minst fem är nästan alltid med i vagnen. Overkill? Ja det kan man tro, men de används flitigt.

4 bomullstrikåfiltar
1 fleecefilt
1 gallerfilt
1 tjockare lek-/picknickfilt som vi fick i present
3 snutten
1 elefantsnuttedinglis

Bomullstrikåfiltar har vi två lite billigare från Lindex som var jättebra i början men som har blivit lite konstiga efter ett antal tvättar samt är lite små nu när Saga är större. I retrospekt kan jag rekommendera att satsa på t.ex. Polarn O. Pyrets dyrare filtar som vi nu har två av. De är av jättefin kvalitet, lite större och gosiga. Bomullstrikåfiltar har varit oumbärliga för oss och användes istället för kläder nästan hela BB-vistelsen. Används nu som underlakan i lilla sängen, lek-/sprattel-/träningsmatta och sol-/vindskydd på vagnen (med glipor på sidorna så klart). Skyddar både bebis från otrevliga underlag och fräscha underlag från bebis.


Bomullstrikåfiltar från Lindex och PO.P


Gallerfilt och liten fleecefilt används som täcke både i sängen och i vagnen. Gallerfilten går fint att andas genom om den råkar komma över ansiktet, vilket är bra för oroliga mamma- och pappahjärtan. Och om det är kallt, fleecefilten ovanpå men lite längre ned.

Snutten används som handduk, på axeln, under amning och som snuttefilt. Den absorberar bra, är tunn och lätt att greppa. Mumsig tycker Saga. Kommer i flerpack. Vi tar en ny ren varje dag. Grymt bra!

Elefanten äts och kramas det på en del också men det kanske mest är mamma som tycker att det ser mysigt och tryggt ut när den är fastklämd under armen och lägger dit den hela tiden när det är mys- eller sovdags.



Filtar från NG Celairic Original, Baby Dan, Snutten.se och Teddykompaniet


Picknickfilt från Designtorget

Dessutom använder vi vanliga filtar som lekfiltar och "extramadrass" i vagnen. Kort och gott, ska ni köpa något till en nyfödd bebis och inte vet vad, köp en filt. Det behövs alltid.

Amning kan vara något helt underbart, fint och mysigt och även otroligt smidigt och praktiskt. Det kan också vara svårt, smärtsamt och jobbigt om det inte fungerar.

 

Jag hade inte tänkt så mycket på amning innan Saga föddes. På föräldrautbildningen och besöken på MVC tyckte jag att det pratades alldeles för mycket om amning och alldeles för lite om själva förlossningen, det var ju den jag fokuserade på. Amning och allt annat kom ju sedan.

 

Eftersom jag blev ivägrullad till operation ca 40 minuter efter att Saga föddes så fick jag inte instruktioner om amning förrän på uppvaket och vid det laget hade Saga gått in i förstadygnsdvalan. Instruktionerna jag fick var dessutom usla och jag var snurrig. Jag förstod inte vad jag skulle göra och Saga fick inget tag alls. Barnmorskan sade att det var ok och att bebisar klarar sig fint ändå första dygnet.

 

Saga fick inte alls tag sedan heller, hon liksom bara gled av och fick inte till det där med vakuum. Jag hade dessutom ingen aning om hur det skulle gå till och det kändes verkligen fysiskt omöjligt att hon skulle kunna få tag. När jag ser tillbaka på det nu så förstår jag verkligen att det inte gick och tycker att någon av alla barnmorskor och sjuksköterskor som var där och klämde och instruerade borde ha kunnat se det. Alla försök och hårdhänta instruktörer gjorde dessutom min stackars kropp väldigt ledsen. Efter två dagar introducerades slutligen en amningsnapp av en något motvillig barnmorska, vilket skulle bli början till vad som så småningom blev en väl fungerande amning.

 

Jisses, de där första dagarna var allt i ett töcken. Varje gång jag ammade blev jag sjukt dåsig, troligen av oxytocinet. Jag kunde ligga vaken och bara titta på mitt mirakel i timmar. Jag levde i ett nästan konstant lyckorus där sömn kändes oväsentligt. På BB hade vi ett härligt ljust och varmt rum. Jag bodde i den sköna sjukhusrocken och mitt lilla varma mjuka gos låg på min mage en stor del av tiden. Det var verkligen en underbart härlig tid på BB men det där med amningen var dock också bitvis lite jobbigt och satte stor press på mig. Det hade jag verkligen inte alls förstått innan, jag hade bara tänkt att om det går att amma så gör jag det, annars ger vi ersättning, ingen prestige i det. Jag visste inte hur stark känsla av otillräcklighet och maktlöshet man kan få när man är oförmögen att ge sitt barn mat. Lägg till det smärtan vid varje amningsförsök och till slut även mellan försöken, hormoner som snurrar runt, kropp som känns som en punkterad ballong, sömnbrist och alla dessa människor – barnmorskor och sjuksköterskor som klämmer och instruerar och så ”hotet” om att ge ersättning om bebis inte går upp i vikt. Och värst av allt, en stackars liten älskad bebis som fortsätter att gå ned i vikt och skriker sig hes och röd av hunger halva natten så att det skär i hjärtat. Lättnaden den där första gången när Saga släppte taget och jag såg att amningsnappen var full med mjölk är obeskrivlig. Jag har nog aldrig varit så stolt över mig själv i hela mitt liv.

 

Amningen fungerade sedan fint. Varje vägning var ett triumftåg! Smolket i bägaren var allt negativt som sades om amningsnapp: ohygieniskt (mer hygieniskt med amningsnapp som man tvättar och kokar regelbundet tycker jag), mjölkstockning, bebis inte får i sig tillräckligt, du kommer att ge upp amning för tidigt. INGET av detta har varit sant för mig. Det gav mig bara en känsla av att jag fuskade på något sätt. Som att det hör till att lida. Jaha, så jag ”fuskade” mig förbi veckor av smärta och tårar. Smart säger jag!

 

Jag gjorde ett par plågsamma halvhjärtade försök att sluta med amningsnappen de första veckorna, bara för att alla tjatade om det. En barnmorska på amningshjälpen rekommenderade att vi skulle vänja oss av med den så snart som möjligt eftersom ju längre tid det gick, desto svårare skulle det bli att sluta enligt henne. Jag tyckte egentligen att det fungerade bra och Saga gick ju upp toppenfint i vikt. Amningsnappen gjorde att jag fick en bra känsla för hur mycket mjölk som kom och hur mycket hon fick i sig. Dessutom kändes det rent och lite kliniskt och när jag sedan producerade mer mjölk balanserades ju flödet för Saga, det blev som en kopp som fylldes upp och hon kunde äta i sin takt. Efter drygt två månader bestämde jag mig ändå för att sluta med amningsnapp för att Saga eventuellt skulle kunna börja med napp utan att bli förvirrad. Då hade Saga blivit lite större och min kropp mer amningsvänlig så nu gick det utan problem för henne men med viss plåga för mig.

 

Såhär i efterhand med facit i hand önskar jag att jag hade kunnat tala om för mig själv att strunta lite mer i alla "goda råd". Många års erfarenhet behöver inte betyda att någon annan vet vad som är bäst för just dig.

 

Amningsnappen - en kär vän. Foto från tillverkaren.


P.S. På BB rekommenderades största storleken för att bebis ska lära sig ta ett bra tag

Igår var det så dags. Första smakportionen. Sittandes i den nya barnmatstolen. I sanning en milstolpe på en resa som knappt har börjat men som på något sätt går så fort att man knappt förstår vad som händer. Hur kan en människa växa så snabbt att man i princip kan se det hända, från en dag till nästa. Jag kan knappt förstå det. Från två celler till en nyfödd liten liten bebis till min underbara lilla tjej som envisas med att sova på mig fast hon inte längre får plats utan hänger utanför. Från 2960 gram och 48 cm till mer än dubbla vikten. På bara mjölk och kärlek. Detta är i särklass det mest fantastiska äventyr jag har upplevt. Varje dag är spännande, varje dag är ny.

Blundar. Mjukt hår, len kind och en liten hand som kramar mitt finger hårt i sömnen. Då vill jag pausa tiden en stund för den flyger.

Och smakportionen, den slank ned med lite fundersamt rynk på näsan, men ivrigt gapande efter skeden.

Notera den löjliga äppleformen, det är som att baka minicupcakes

Graviditet och BB. Det känns som en evighet sedan. Aldrig tidigare har fyra månader gått så fort. Med facit i hand tänkte jag dela med mig av min packlista till den berömda Väskan.

För mig var BB-tiden underbar. Vi hade ett eget rum högt högt upp. Ljuset var fantastiskt och för mig sken solen varje dag vi var där. Tydligen var det regn och oväder vissa dagar men det märkte aldrig jag. Vi var där ganska länge, nästan en vecka och jag brukade skämta och säga att det var bättre än Egypten-resan förra året. Man fick dessutom med sig världens bästa souvernir hem.


Saga föddes två veckor före beräknat datum, den helgen när vi skulle köpa möbler till vår nya lägenhet, gå online profylaxkurs och packa BB-väskan. BB-väskan blev därför packad i all hast, mellan värkarna. Vi hade skrivit ett utkast till lista flera veckor tidigare iallafall så ganska bra blev det. Några saker hittade vi inte i brådrasket, några glömdes bort och några köpte/hämtade M senare i veckan.

Till mig

• Långa mjuka overkneestrumpor, så himla bra till sjukhusrocken!
• Supermjuka underkläder
• Tofflor (hittades ej men M hämtade senare)
• Mjukisbyxor (bästa mjukismammabyxorna från H&M)
• Mjukt linne
• Amnings-BH + amningsinlägg
• Mjuk kofta
• Hygienartiklar
• Plånbok (ID)
• Förlossningsplan (hade jag inte hunnit skriva)
• Papper med blodgrupp (glömdes så de fick beställa en kopia)
• Vetekudde (hittades ej men det fanns motsvarande på BB som jag använde)

På BB levde jag i den fantastiskt sköna och supermjuka sjukhusrocken som jag älskade högt och de galna jättenätunderbyxorna men att ha kläder till hemfärd är ju bra.

Till M

• Plånbok
• Klädombyte
• Hygienartiklar

Övrigt

• Dator + laddare + mobilt bredband
• Mobiltelefoner + laddare
• Kamera + laddare
• Mellanmål/snacks
• Paracetamol (gick även att få på BB)
• Förberedd spellista på Spotify (hade vi inte men körde Aretha Franklin en stor del av förlossningen)

Till Bebis

• Filtar! Vi hade med två, en i bomullstrikå och en gallerfilt. Jag hade inte kunnat tänka mig att man kunde ha så mycket att säga om filtar men det har jag, så det blir ett separat inlägg.
• 2 bodies strl 50 och 56, strl 56 var alldeles för stort så en till i strl 50 fick inhandlas till hemfärd
• 1 pyjamas strl 50/56, användes när vi kom hem
• 1 par byxor strl 56, stora men funkade till hemfärden
• 1 tröja/jacka i velour till hemfärden
• 2 par strumpor
• 1 tunn hjälmmössa (som sattes på henne direkt efter förlossningen)
• 1 lite tjockare mössa till hemfärden
• 1 fleeceoverall strl 56 till hemfärden, men som var alldeles för stor så hon fick ha en liten velourjacka istället
• 2 tvättlappar/små handdukar

Vi kunde låna babyskydd från BB till hemfärden och tur var det eftersom taxibolaget inte hade förstått att man inte kan ha en vanlig bilbarnstol till en nyfödd bebis. Blöjor och tvättlappar fanns på BB. Man fick även jättemycket fina gratis reklamprylar på BB från olika företag, bl.a. blöjor, engångsunderlägg till skötbordet, amningsinlägg, babyolja, Bepanthen, napp, nappflaska, haklapp, body, strumpor och det fantastiska Libero/Lamazebiet.

Hade varit jättebra att ha med

• Vår bodyclock för dimmer och nattlampa
• Amningsnappar, men jag hade ju ingen aning om att det skulle bli svårt med amningen i början
• Mjukliften eftersom Saga vägrade BB-lådan och BB-babynestet på natten och det var läskigt att sova med henne på sig utan kanter på sängen
• Fler filtar, M fick inhandla en till under vistelsen

När vi kom hem köpte vi byxor med fot för att slippa krångla med strumpor första månaden. Lindex hade jättebra med rymliga fötter till skillnad från KappAhl.

Saga fyllde fyra månader igår och har blivit en riktig flörtis! Hon satt och snackade och skrattade med en jämnårig liten kompis på ett café igår, vilket samlade en beundrande publik på fem äldre damer. Vi får snart skaffa en liten apa som samlar in pengar i en hatt som komplement till föräldrapenningen.

Att det ska vara så svårt att hitta en vanlig hederlig isbitslåda för att frysa in smakportioner i. Det är idel små pluttiga citrusklyftor, hjärtan och stjärnor. Snart får det bli en sådan här löjligt dyr Quicksnap från DesignTorget.

Kommentar: Jag har alltså letat på ICA, ÖoB, Prisextra, annan stor livsmedelsbutik, Chilli och Ikea. Ingen av dessa hade en vanlig hederlig isbitslåda.

Ibland blir man så glad för små saker. Att man letar och letar efter något, hittar det, skickar efter det och så är det ännu bättre än man hade föreställt sig. Perfekt liksom.

Vi var på ettårskalas igår. Inte oväntat kom vi en timme sent eftersom bilresan tog 45 minuter längre med bebis. Lite orutinerat men vi har inte egen bil så åker sällan. Saga vaknade vid två tillfällen, crunchade och försökte sätta sig upp som vanligt men upptäckte att hon satt fast. Gråt och skrik tills vi stannade och matade, intensivt stirrande på biet och sedan blev ögonen snabbt tyngre och tyngre och snart sov hon igen. Det är svårt för en liten mätt bebis att hålla sig vaken till de sövande bllljuden.

På kalaset fanns det så mycket roligt att titta på och Saga var så glad så glad tills hon somnade sittandes i knät. Innan hemfärd bytte vi blöja, satte på mysig stor och bekväm ny pyjamas i strl 74 och for hemåt. Saga somnade redan efter ett par minuter och sov sedan hela vägen hem, drygt två timmar, öppnade ögonen mellan bilen och dörren men fortsatte efter matning att sova hemma i sängen tills nu kl 10. Ja med de sedvanliga två-tre små natt- och morgonmålen alltså. Och oj vad glad hon var när hon vaknade. Nästa gång vi är på barnkalas ska vi spela in ljuden av lekande och skrikande barn och använda till nattningsrutinen.

Ibland på natten ligger jag vaken en stund och bara lyssnar. Jag hör andetagen avlösa varandra. Ett stort och ett litet på vardera sida om mig. Takten i mitt hjärta. Älskade ni. Min lilla familj.

ZZZ...zzz...ZZZ...zzz....

Som gravid fick jag ett nytt intresse som bara har vuxit. Att shoppa bebisprylar. När jag ska köpa något sker det på ett av två sätt, antingen ser jag något som jag bara tycker så mycket om eller så gör jag omsorgsfulla efterforskningar, läser på nätet, frågar vänner och bekanta, går till affärer, pratar med försäljare, ibland köper och utvärderar, lämnar tillbaka om det inte håller måttet. Känsla eller logik. Allra bäst är det när båda stämmer. Är det endast logik blir jag sällan nöjd. Det måste kännas rätt också. Mina vänner brukar säga att jag kan bli nästa Sverker, ha mitt eget Plus, min egen soptunna, mina egna skyltar och generiska behållare som visar literpris på schampo.
Bebisar kommer med många tillbehör nuförtiden och som förstagångsförälder finns det alltså en uppsjö med prylar att utvärdera. När jag var gravid letade jag listor, inköpslistor, klädlistor och packlistor till BB-väskan. All denna research, all denna tid, möda och kärlek som lades ned resulterade i ett gäng användbara och några mindre användbara prylar. Såhär med facit i hand tänkte jag därför dela mina listor med er och kanske bespara någon att göra samma efterforskningar. Om man har exakt samma preferenser, behov och prioriteringar som vi så är det jackpot, troligen är det dock inte så och då bör man ta mina tips med en nypa salt.

Jag kan gå in i detalj på för- och nackdelar med varje pryl och varför vi valde just den modell vi valde men jag sparar det till efterföljande inlägg. Det kommer att bli reklamliknande inlägg men jag försäkrar att jag inte får betalt i någon form. Om något av berörda företag läser detta är ni dock välkomna att belöna mig retroaktivt. ;)


Listan på oumbärliga ting som har använts flitigt dessa 4 första månader:

+ säng + spjälskydd + kudde
+ vagn + mjuklift + åkpåse (åkpåsen ännu ej använd men behövs i vinter)
+ babysitter
+ bärsele
+ skötbord + skötbädd + överdrag
+ små handdukar/tvättlappar
+ skötväska
+ skötunderlägg till skötväskan
+ amnings-BH
+ vattentätt madrasskydd (till en början under läckande mamma)
+ engångsartiklar som papperstvättlappar, amningsinlägg, blöjor, blöjpåsar
+ filtar
+ fler filtar
+ kläder
+ snuttis

+ vagnleksak

+ mobil

+ amningsinlägg, flergångs
+ badbalja

+ babyskydd till bil

+ babygym

+ blöjhink

Vi gjorde ett tveksamt köp och ett köp som kan ses som mindre lyckat för just oss eftersom vi aldrig använde denna:

~babynest (funkade en natt och har sedan samlat damm tills nu när vi testar till magträning)
- sovpåse

Självklart behöver man inte ha alla dessa prylar, bebisar har klarat sig fint i många årtusenden utan. Som småbarnsförälder är dock alla saker som underlättar vardagen guld värda. Första gången jag kunde duscha när jag var ensam med bebis har jag t.ex. babysittern att tacka som gav mig fem värdefulla minuter med ett par gung gung med foten mellan schamponering och balsam. Tack för det Blocket!

Köpte en så charmig pyjamas som jag har spejat på tidigare men den kom i tvåpack och jag var mindre intresserad av den färgglada sidekicken. Så är det ofta med tvåpack, en med tusen tryck som dessutom gör plagget stelt och en lite mer stilren supermjuk som jag vill ha. Nu var de på rea så då slog jag till! Det är snart dags för smakportioner så det är ju bara fint om Saga lär sig uppskatta grönsaker. :)

Här nytvättad och redo för användning.