Just kids
Jag hade tänkt börja läsa Patti Smiths Just Kids igår när Saga sov förmiddag inomhus för ovanlighetens skull. Den har legat på hyllan i åtskilliga månader vid det här laget men jag har inte haft tid, lust, ork, ro eller koncentrationsförmåga för att ta mig an ett helt liv. Jag hann läsa prologen och sedan satt jag där och hulkade med tårar i ögonen. Den gick rätt in i själen. Så nu vet jag inte om jag ska fortsätta.
Mitt första liv
Bodil Malmstens Mitt första liv är en liten besvikelse. Mest för att den inte är lika fantastiskt underbar som Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig och Priset på vatten i Finistère. Det är ett hårt utgångsläge för en bok. Problemet är att jag inte får något grepp om något, allt ligger precis utom räckhåll. I nuet måste jag acceptera att jag läser en berättelse utan att ha en uppfattning om scenen, bakgrunden eller aktörerna. Acceptera att jag kommer att förstå sedan. Hela mitt inre revolterar mot detta. Som när jag tittar på den typ av häftig film som inleds fullständigt förvirrande så att man sedan på slutet ska Förstå. En av mina favoritfilmer, Lucky number Slevin, är precis sådan. Det skriker i mig, men jag tvingar mig själv att inte plåga mina medtittare med alltför många "va?" och "jag förstår inte" eller kräva tillbakaspolning av filmen.
Helt förståeligt i detta fall kommer den stora förståelsen aldrig - det är en verklig människas liv, inte ett filmmanus - men när jag stänger boken har nog det mesta ordnat upp sig, jag måste bara pussla samman bitarna. Defragmentera hårddisken. I efterhand känns oredan till och med något tilltalande, det är mer som att minnas själv, inte rätlinjigt från 0 till 20. Den fantastiska känsla jag hade när jag avslutat Priset på vatten i Finistère infinner sig dock ej men det hade kanske varit för mycket begärt.
Helt förståeligt i detta fall kommer den stora förståelsen aldrig - det är en verklig människas liv, inte ett filmmanus - men när jag stänger boken har nog det mesta ordnat upp sig, jag måste bara pussla samman bitarna. Defragmentera hårddisken. I efterhand känns oredan till och med något tilltalande, det är mer som att minnas själv, inte rätlinjigt från 0 till 20. Den fantastiska känsla jag hade när jag avslutat Priset på vatten i Finistère infinner sig dock ej men det hade kanske varit för mycket begärt.
Böcker från världens ände
Efter min omedelbara förälskelse i och bestående kärlek till Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig har jag inhandlat två av Bodil Malmstens äldre: Det är fortfarande ingen ordning på mina papper och Priset på vatten i Finistère. Tyvärr i pocket. I vanliga fall föredrar jag pocket men prosa som denna gör sig bättre i vackert format. Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig är sålunda oberörbar, såväl i form som i ord och innehåll. Det finns underbara texter bland Bodil Malmstens oordnade papper men av de äldre nykomlingarna är skildringarna av Finistère hittills mina favoriter. Fin des terres. Finis terrae. Finistère. Så ofantligt tilltalande. Att bo vid världens ände, ha en trädgård och skriva böcker.Efterdyningar
Jag läser julklappsboken Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig av Bodil Malmsten. Den är underbar. På alla sätt. Jag läser långsamt och njuter av varje ord, varje bild. Låter fingrarna glida över det tjocka matta pappret och de rundade hörnen. Flyttar bokmärket och stänger boken för att beundra de guldiga pärmarna, de inristade silverskimrande orden och det underbara formatet. Detta är en Bok. Detta är hur böcker är menade att se ut. Detta är boken jag har drömt om sedan jag var liten. Det är kärlek.
Jag öppnar min mejl och chockas av att julhelgen har resulterat i inte mindre än 54 skräpmejl, varav fem med religiösa och julrelaterade ämnesrader. Resterande osammanhängande. Inte den vanliga pillerförsäljningen och de obehagliga förstoringsförslagen. Men ändå, kan inte spammarna ta julledigt eller åtminstone skicka julspam. Midianites into the covenant at the which is wisdom, globaliseringens fantastiska möjligheter, ett skräpmejl för mig åter till Kina och marknadsföringen av piratkopierade DVD-filmer.
.........................................................................
Mer än en varelse och du har allt som behövs för ett krig. Bodil Malmsten
Jag öppnar min mejl och chockas av att julhelgen har resulterat i inte mindre än 54 skräpmejl, varav fem med religiösa och julrelaterade ämnesrader. Resterande osammanhängande. Inte den vanliga pillerförsäljningen och de obehagliga förstoringsförslagen. Men ändå, kan inte spammarna ta julledigt eller åtminstone skicka julspam. Midianites into the covenant at the which is wisdom, globaliseringens fantastiska möjligheter, ett skräpmejl för mig åter till Kina och marknadsföringen av piratkopierade DVD-filmer.
.........................................................................
Mer än en varelse och du har allt som behövs för ett krig. Bodil Malmsten