Om sömn
Klockan är 7.20, jag ligger på soffan och spelar Wordfeud och läser bloggar sedan ett par timmar tillbaka. Om tio minuter ska jag gå in och väcka min dotter efter hennes första hela natts sömn!
Jag har inte sovit en hel natt sedan Saga föddes för nio månader sedan och det är knäppt men man vänjer sig liksom. Innan hon föddes var jag urtrött med mindre än 7,5 timmes sömn. Den upphackade sömnen besvärade mig inte så mycket de första månaderna. Det hörde liksom till och jag njöt så av tillvaron och bebisbubblan.
Saga gick från start inte att lägga ned en sekund utan att hon gallskrek. Hon hade en stark mororeflex och slog ut med armarna så snart man lutade henne bakåt. På BB såg jag förbluffad de andra föräldrarna gå runt i korridoren med sina små sovande bebisar i de där genomskinliga plastbaljorna.
Somna utan gråt
Saga ville somna (och sova) i famnen och senare när hon blev större var selen det säkra kortet. Vagn gick inte alls. Det var ofta svårt att lägga ned henne även när hon hade somnat men vi nådde ett ok läge där hon vaknade ungefär var tredje timme men lätt somnade om med lite amning. Det var härliga tider. Vi läste "Somna utan gråt" och sömnig och med magen full av mjölk gick det ibland till och med att lägga ned henne innan hon hade somnat helt. Vi övergick sedan alltmer till att gå med henne för att hon skulle somna men ju större hon blev desto sämre gick det och mot slutet gick det ofta inte att lägga ned henne utan att hon vaknade och än mindre innan hon hade somnat helt. Vi skrotade "Somna utan gråt".
Operation Somna i Sängen och Inte Ta Upp
Nästa steg var att få henne att somna i sängen och inte ta upp. En av oss satt bredvid och lade henne ned tusen ggr, sjöng, buffade, kramade, höll handen på, ja allt man kan tänka sig bara man inte tog upp. Första kvällen jag försökte detta lärde sig Saga vid sju månaders ålder att ställa sig upp för att sedan ha kul med det i en och en halv timme tills jag bara gav upp. Efter ytterligare tre veckors nätter med upphackad sömn var vi redo för nästa försök. Första kvällen var hemsk men sedan blev det bättre. Insomningarna gick ganska bra, hon bad inte längre om att bli upplyft utan om att få hjälp med att somna och hon hoppade över första uppvaket vid kl 23. Hoppet tändes för att sedan släckas brutalt när hon vid uppvaken kl 1 eller 3 plötsligt ville vara vaken i två-tre timmar. Hon hade ju sovit fem timmar i sträck och tyckte att det var morgon!
Vi testade det mesta under de där uppvaken. Att inte ta upp henne och hjälpa henne att lägga sig ned tusen ggr, sjunga, buffa, ha en hand på, att ta upp henne, att ge/inte ge välling, att byta/inte byta blöja. Detta var den tuffaste perioden. Till slut satte vi regeln att vid ev. uppvak innan kl 1 tog vi inte upp henne, mellan kl 1 och 4 gick M med henne i selen tills hon somnade, och efter kl 4 ammade jag. Detta var tillfälliga nödlösningar och till slut beställde jag hem boken "Sova Hela Natten".
Sova hela natten
Baserat på fram-googlade negativa kommentarer om Anna Wahlgrens rekommendationer om magsovande hade jag från start varit negativt inställd till "Sova Hela Natten". Efter att ha sett klipp på AWs hemsida hade jag blivit ännu mer avskräckt. Boken var dock något helt annat. Denna bok innehöll i princip allt jag själv hade kommit fram till under våra månader av empiriska studier, försök och reflektioner. Mycket var sådant vi alltså redan gjorde och som fungerade för oss. Den innehöll också de saknade pusselbitarna, en helhetssyn och en grundtanke som kändes otroligt vettig. Skydda från vargen utan att skrämma för vargen. Inga konstigheter egentligen. Vi bestämde oss för att satsa på detta. Första kvällen var tuff, Saga hade vant sig vid att jag hade en hand på henne tills hon nästan sov och var kvar i rummet tills hon hade somnat helt. För egen del hade jag utan problem kunnat fortsätta med detta men eftersom hon vaknade på nätterna och ibland inte somnade om på flera timmar var något tvunget att ändras. Hon blev alltså väldigt arg när jag istället för att stanna en minut till gick ut ur rummet precis när hon var på väg att somna helt. Arg är ok, ledsen är inte ok. Vilket är anledningen till att jag aldrig velat testa femminutersmetoden och varför Sova Hela Natten var rätt val för oss. Redan natt 2 gick insomningen på tio minuter och de tre uppvaken tog 0-10 minuter utan jag behövde gå in i rummet. Natt 5 sov hon 11 timmar och 45 minuter, vi var i princip i mål.
Nu är vi på natt 8 av Sova Hela Natten, hon somnade kl 19.30 efter tre minuters bökande i sängen igår. Klockan är 7.29 på morgonen och det är dags att väcka henne nu efter vår FÖRSTA HELA NATT. Jag har nästan tårar i ögonen av lycka. Jag vet att det kommer att komma faser, tänder, förkylningar, mardrömmar, trotsålder och allt vad det nu är men nu vet vi alla tre att det går. Saga KAN somna själv och hon KAN sova en hel natt. Hon har gjort det.
Nu måste bara jag lära mig själv att sova hela natten också.
P.S. Om man är intresserad av Sova Hela Natten, läs boken, hela boken. Läs inte lösryckta delar och titta inte på klipp. Läs boken, hela boken och känn efter om det är något som passar för er. Det ska kännas bra och rätt, annars fungerar det inte.
Tack snälla för att du delade med dig inne hos mig. Det känns alltid bra att veta att man inte är ensam där ute om kämpiga nätter...
Jag önskar er all lycka till och hoppas att denna metod kan hjälpa just er.
Stora kramar!
Underbart! Duktiga Saga och duktiga Sagas föräldrar! Vad skönt för er, all tre. Det är ni så värda :) hoppas det fortsätter på samma sätt!
Tack för en lugnande kommentar angående febern :)
Och vad skönt att ni hittat en metod nu som funkar för er! Hoppas att hon fortsätter sova hela natten!! Minna har inte heller sovit en hel natt, men det kommer nog när vi slutat amma hoppas jag :) Jag tror precis som du att det måste kännas bra och rätt, annars funkar det inte. Metoder som gör barnen ledsna, typ 5 minuters, skulle därför aldrig funka för oss för jag vill inte se Minna ledsen. Det gör ont i hela mig och att inte gå till henne när hon gråter skulle jag aldrig klara! Det känns som att det går emot mina modersinstinkter på något sätt. Men det finns ju andra metoder såklart :) Och vissa kör ju 5 minuters och är hur nöjda som helst! Alla är ju olika och det viktigaste är att det känns bra och rätt för de inblandade tycker jag!
Vi tänker dock först sluta amma (efter nyår) och sen hoppas att det kommer av sig självt, hehe. Naivt? Kanske, kanske inte. Vi hoppas på det. Sen kommer vi nog att vagga henne i famnen när hon vaknar och ge vatten istället för välling tills hon helt slutat äta på natten och sen hoppas vi att det kommer av sig själv då. Om inte får vi väl prova något sätt som känns bra för oss alla :)
Så himla glad för er skull att ni hittat något som funkar för er!
Härligt. Här sover vi hela nätter med en 3 1/2 månaders bebis hihihi Jag har tur med sovandes barn tror jag
Intressant inlägg!
Vi har en 3 månaders bebis som sover helt okej. Hon somnar vid 21-tiden och sover sen mellan 6-8 timmar innan mat och sen sover hon fram tills det är dags att gå upp vid 8-9 tiden på morgonen.
Men jätteintressant hur man kan göra om sömnen ändrar sig när hon blir äldre sen och man vill att hon ska somna själv osv.
Jättefint namn har hon också. Ebba får heta Saga efter min mormor i andranamn.
Ja, jag skulle verkligen vilja vara en bestämd hysterisk mamma och vägra gå därifrån. Ska se om jag klarar det imorgon! Hysterisk är jag i alla fall, haha. Oj, oj, jag är riktigt hönsig faktiskt.. :) Men iaf, det är lätt att bli lite snäll när man träffar "aktoritärer" som ändå ska veta vad dom pratar om. Man ska ju liksom lita på dom och inte säga emot, det är väl där det klämmer. Men jag ska inte ge mig iaf, det ska jag inte! Jag tycker så himla synd om Minna :(
God jul! Kramar från oss!
Haha, ja, bortsett från mig då som jobbar på förskola! Jag måste klä mig för bus, lek och kladd VARJE dag :P Förutom på helgen kanske, fast då är det ju iof bus och kladd hemma med Minna...!