En Saga för god för att vara sann

Vi var på ettårskalas igår. Inte oväntat kom vi en timme sent eftersom bilresan tog 45 minuter längre med bebis. Lite orutinerat men vi har inte egen bil så åker sällan. Saga vaknade vid två tillfällen, crunchade och försökte sätta sig upp som vanligt men upptäckte att hon satt fast. Gråt och skrik tills vi stannade och matade, intensivt stirrande på biet och sedan blev ögonen snabbt tyngre och tyngre och snart sov hon igen. Det är svårt för en liten mätt bebis att hålla sig vaken till de sövande bllljuden.

På kalaset fanns det så mycket roligt att titta på och Saga var så glad så glad tills hon somnade sittandes i knät. Innan hemfärd bytte vi blöja, satte på mysig stor och bekväm ny pyjamas i strl 74 och for hemåt. Saga somnade redan efter ett par minuter och sov sedan hela vägen hem, drygt två timmar, öppnade ögonen mellan bilen och dörren men fortsatte efter matning att sova hemma i sängen tills nu kl 10. Ja med de sedvanliga två-tre små natt- och morgonmålen alltså. Och oj vad glad hon var när hon vaknade. Nästa gång vi är på barnkalas ska vi spela in ljuden av lekande och skrikande barn och använda till nattningsrutinen.